Utflyttade

Våra katter

"Det finns inga vanliga katter" - Colette

IP & IC S*Vindilens Fia Fläkt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det finns inga vanliga katter - Colette

 

 

 

 

 

 

 

 

IP & IC S*Vindilens Fia Fläkt, TUV d 62

IP & IC S*Vindilens

Fia Fläkt

IC S*Tufvans Rum Tum Tugger, TUV d 62

IC S*Tufvans Rum Tum Tugger

S*Wailet's Perdita, TUV f 62

S*Wailet's Perdita

 

De kommer för alltid ha en speciell plats i mitt hjärta!

 

  • Lucy - hade ett helt annat temperament och hamnade i bakgrunden av de andra katterna. Hon fick ett liv värt en gudinna när hon flyttade till Anders och Karina.
  • Fia - Biografi
  • Född: 2005-06-09, i Linköping
  • Ras: Turkisk Van
  • Färg: Röd amberögd, TUV d 62
  • Far: IC S*Cat-á-Türk's Aramis, TUV d 62
  • Mor: CH S*Vankedis Sossis, TUV d 62
  • Uppfödare: Katarina Wiipa- Johansson, S*Vindilens Turkisk Van
  •  
  • Avkommor
  •  
  • S*Rytorps In the Name of Love
  • S*Rytorps Desire
  • S*Rytorps Pride
  • S*Rytorps Sweetest Thing
  •  
  • Meriter
  •  
  • 1 x BIS
  • 1 x BIS avelshona
  • 5 x NOM
  • 2 x BIV
  • 2 x CAGCIB
  • 2 x CAGPIB
  •  
  • Perdita - Biografi
  • Född: 2007-05-08, på Orust
  • Ras: Turkisk Van
  • Färg: Svartsköldpadd, amberfärgade ögon, TUV f 62
  • Far: GIC FIN*Arokatin Dirim, TUV d 62
  • Mor: S*Wailet's Ofelia, TUV n 21 62
  • Blodgrupp: A
  • Uppfödare: Wailett Brynning, S*Wailet's Turkisk Van
  •  
  • Avkommor
  • S*Rytorps "lilla ängel"
  •  
  • S*Rytorps Lady of the Lake
  • S*Rytorps Heaven and Hell
  • S*Rytorps Hunter for Love
  • S*Rytorps Holy Diver
  • Ramti - Biografi
  •  
  • Född: 2007-10-25, i Lomma.
  • Ras: Turkisk Van
  • Färg: Röd amberögd, TUV d 62
  • Far: Çumradan's William, TUV a 62
  • Mor: IC Chuasiri Kustah, TUV f 62
  • Blodgrupp: A
  • Uppfödare: Anette Hansson & Leif Andersson, S*Tufvans Turkisk Van & Turkisk Angora
  •  
  • Avkommor
  •  
  • S*Vindilens Henke Hällregn
  • S*Vindilens Ida Imma
  • S*Vindilens Nelly Nederbörd
  • S*Vindilens Siri Strilregn
  • S*Vindilens Stella Störtskur
  • S*Vindilens Sune Slagregn
  • S*Vindilens Viktor Väta
  •  
  • S*Rytorps "lilla ängel"
  •  
  • S*Akvanaut's Rambutan
  • S*Akvanaut's Litchi
  • S*Akvanaut's Cherimoya
  • S*Akvanaut's Tamarillo
  •  
  • S*Rytorps Lady of the Lake
  • S*Rytorps Heaven and Hell
  • S*Rytorps Hunter for Love
  • S*Rytorps Holy Diver
  •  
  • Meriter
  •  
  • 2 x NOM
  • 4 x CAGCIB
Lucy

Mina utflyttade vänner

 

På denna sida berättar vi lite om några gamla vänner som inte längre bor hos oss men som ligger oss varmt om hjärtat! Fyra vänner har flyttat ut och bor nu i nya, härliga hem där de får precis den uppmärksamhet och kärlek som de behöver. .

 

Ramti

 

Ramti älskar sin matte, pussar man honom på huvudet så sträcker han upp sina tassar mot ens ansikte och blundar. Han spinner ofta och mycket och gillar att bli buren och hanterad. När han var kattunge kunde jag väga honom på köksvågen, det var inte han som sa att det fick bli ett slut på detta, det var vågen som protesterade genom att tala om att det jag försökte väga var för tungt! Ramti själv somnade gärna i karotten som han var nerstoppad i. Ramti är väldigt avslappnad i sitt sätt, men han är också ganska tydligt en katt som väljer vilka människor han vill ty sig till.

 

Ramti har under sin fertia tid som avelshane bott i eget rum eftersom han markerade rivir. Han kommer inte heller överens med sina tidigare kastratkompisar utan vill hela tiden tala om vem som bestämmer. De blir rädda för honom och det är därför som han blev tvungen att hitta ett eget hem då det inte fungerar att ha flera olika grupper i olika rum. När de gick tillsammans blev det vilda slagsmål.

 

Utseendemässigt är Ramti en stor katt, lång i kroppen, med fin och silkig päls. Han är röd, färgen är mörkare på huvudet och ljusare på svansen. Det är svårt att avgöra om han är agouti eller solid i sin röda färg, men gissningsvis så är han agouti, med tanke på hur ljus han är på undersidan av svansen. Han har ett kort och brett huvud med en bred nosrygg, det syns att han är en hane. Hans röda färg går upp på öronen och lite upp på ryggen vid svansen, en sk. tailrunner, annars har han inga extra fläckar. Profilen är utmärkt, med en mjuk övergång från nosen till pannan, nosen i sig har en liten bump, men huvudet har en bra topp och jag tycker hela huvudet ger ett mycket snyggt intryck i typen. Hakan kunde varit lite kraftigare. Öronen är stora och breda i basen, topparna är rundade och de sitter fint placerade. Ögonen är fina i färgen, light amber, som det står i stamtavlan. Han har ett milt utryck men ändå en skön vanlook. De kan ibland se runda ut när han spärrar upp dem, men ha egentligen en utmärkt oval form.

 

Ramti har ställts ut en del och har fått alla sina cert hitills. Han har hunnit bli Internationell Champion och började ta cert i klass 5 innan han blev kastrat. Som kastrat har han två cert i klass 10, sen har jag inte ställt ut honom så mycket mer.Han är alltid cool och visar upp sig perfekt. Han brukar buffa på domarna och sitta vackert på bordet. Tyvärr är färgen på Ramtis öron något jag ofta får höra och det som gör att han tappar i poäng i jämförelse med andra. Det är synd, men jag visar ändå gärna upp honom eftersom han är en så bra showcat och en så fin representant av rasen.

 

Ramti har en spännande stamtavla eftersom hans pappa Wille är en gatukatt från turkiet. Jag tycker att de nya linjerna är viktiga att bevara och med Ramti hoppas jag kunna föra vidare lite av detta till Turkiska Vankatter Sverige. Nu har han dock gått i avelspension och vi hoppas att några av hans avkommor kommer att gå vidare i avel och dela med sig av det han har som vi älskar - det coola temperamentet!

 

Ramti flyttade i från oss våren 2012 då vi väntade en ny kull och situationen med ytterligare en gruppering blev ohållbar. Jag saknar honom så det skär i hjärtat. Han var min katt och en helt underbar vän. Sista kvällen satt vi och mös i soffan. Tårarna rann för mina kinder och han satt snällt och slickade bort dem. Nu bor han som en kung hos Mari och också hon älskar honom. Han har adopterat henne och han tycker numera också om kaninen som han bor tillsammans med. Jag är så lycklig över att han fick precis det hem jag önskat för honom.

 

IP & IC S*Vindilens Fia Fläkt

 

Fia var min första Turkiska Van. Hon är en mycket framåt tjej som gillar bus och lek. Hennes favoritlekar är att göra konfetti av toalettpapper. Fia är mycket social. Hon spinner nästan oavbrutet, särskilt när hon ligger hos sin matte i sängen eller ligger i mattes knä framför datorn. Fia älskar vattenkranen. Hon jagar strålen och blöter ner hela sig. Hon är också den mest intelligenta katt jag haft, det märks då hon funderar och kommer på lösningar på små vardags problem, men hon kan också vara mycket bestämd i sina åsikter om vad hon vill och inte vill.

 

Utseendemässigt är hon orerhört feminin och hennes läckra eyeliners ramar in hennes ansikte vackert. Hon har den perfekta van-looken med intensiva och utrycksfulla ögon med en underbar amberfärg. Huvudet är lite knipt precis vid nospariet men är i övrig perfek i propotion. Nosen är rak och har en mjuk över gång till pannan. Fia är lite tunn i kroppen och hullet, vilket jag inte sällan får höra på utställning, men det är inget som är lätt att påverka. Hon älskar mat men gör av med det lika fort. Pälsen är den korrekta vanpälsen, silkig utan underull. Svansen är en plym som hon ofta visar när hon nöjt spatserar omkring.

 

Från början tyckte inte Fia att utställningar var någon höjdare. Som kattunge var hon väldigt orolig men sedan hon blivit mamma så har hon fått en annan säkerhet i sig själv. Hos domaren har hon ofta ett par extra ben men kan spinna och buffas samtidigt. Hon har hunnit bli Internationell Premier som kastrat och Internationell Champion som fertil.

 

I januari 2007 blev Fia mamma för första gången. Förlossningen gick snabbt och bra och hon har tagit sin roll som mamma väldigt seriöst. Det gjorde att jag ville ha fler kullar efter henne. Men tyvärr insjuknade Fia i livmoderinflammation ca. 1 vecka efter att hon och Ramti hade parat sig. Sorgligt nog var inflammationen elak och det fanns inget annat att göra än att kastrera henne. Fia är därför numera avelspensionär.

 

Fia har flyttat till Ulrika där hon är ensam primadonna! Rapporterna som jag fått tyder på att hon trivs som fisken i vatten. Jag är glad att Fia har fått ett eget hem där hon är den enda som får uppmärksamhet. Men vi saknar henne och hon kommer alltid att ha en speciell plats i våra hjärtan! Stort tack till Ulrika som tar hand om Fia så fint!

 

Lucy

Min första egna katt efter att jag flyttet hemifrån var den lilla "persern" Lucy. Jag köpte henne som en perser, men egentligen har hon ingen stamtavla och är då som alla andra katter utan stamtavla, en huskatt. Hon är, som alla i alla fall kan se, väldans lik en perser!

Lucy är en liten blå dam som gillar att busa på sitt eget vis. Hon och jag var budsförvanter under många år, men ju fler turkar som flyttade in, ju mindre plats tog Lucy. Tillslut satt hon längst bak i ett hörn och kom helt enkelt inte till sin rätt. Dessutom hade hennes tidigare vän Phoenix tagit tillfället i akt att utöva sin makt mot henne, som ändå stod lägst i rang. När jag också bestämt mig för att skaffa en ny vankatt till mitt avelsprogram stod det klart att jag måste försöka hitta ett nytt hem åt Lucy.

 

Det var dock mycket lättare än jag någonsin hade kunnat tro. Anders och Karina på Orust hörde av sig och hade tidigare erfarenhet av just Perser, med allt vad det innebär med pälsvård osv. De kom på besök och tycke uppstod direkt. De har haft det lite tufft med Lucy som har varit sjuk en del. Men senaste rapporten jag fick i jul 2009 så var Lucy vid god vigör och vad jag tror så lever hon som en princessa! Tack Anders och Karina för att ni tar hand om min kära vän.

 

S*Wailet's Perdita

 

Perdita är en av de vackraste Turkiska Van honorna jag sett. Jag såg henne för första gången som kattunge på en utställning där hela kullen var med som sällskap och igen nu på Spinneriets utställning där Perdita fick sitt avelsgodkännande. Hon har en absolut excellent typ med perfekt placerade öron i rätt storlek, som jag tycker är så viktigt. Hon har också den typiska Turkiska Van looken som är utmärkande för rasen. Hela hennes huvud är som skrivet ur standarden, kroppen är medium, perfekt för en hona.

 

Perdita är en hona som jag har fick låna av en mycket generös uppfödar vän, Wailett Brynning. Jag hade råkat illa ut genom att Fia fått livmoderinflammation och hade inte längre någon hona. Wailett i sin tur, hade flera fertila honor och tyckte då att det var en bra idé att jag lånade hennes vackra hona för att ta en kull tillsammans med min hane Ramti.

 

Under tiden som Perdita har bott hos mig har jag lärt känna en härlig katt. Hon är tuffare än de flesta men också otroligt tillgiven och mysig. Hon och Ramti trivs fantastiskt ihop och en av deras favoritsysselsättningar är att sitta i mitt knä och gosa, samtidigt! Nosbuffar är Perditas specialitet, var beredd, hon buffas hårt och när man minst anar det! Leksaksmöss i tyg med skinnsvans är också populära. Det har förbrukats en mängd...

Perdita har bara varit min under en kort period. Den 1 december 2009 födde Perdita en liten sköldpadd hona efter en lång utdragen förlossning som slutade i ett kejsarsnitt. Den lilla flickan klarade sig bara i ett dygn. Perdita blev snabbt återställd igen efter snittet och den 13 maj 2010 fick vi en ny härlig kull efter henne och Ramti där hon klarade förlossning och mammaroll fenomenalt bra. Nu har Perdita flyttat hem till Wailett igen och vi tackar det ödmjukaste för att vi fått låna denna underbara hona som har lämnat en liten dotter efter sig här hos oss som ska få ta över staffetpinnen som avelshona. Wailett - det du gjort för mig har varit overderligt! Mina varmaste tack!

 

 

Lucy